söndag 13 januari 2013

Att spela på känslor


Nu stormar det kring centerns förslagsprogram. Oavsett vad man tycker om Centern har de tagit fram förslag som i stort handlar om individuell frihet och mindre statlig inblandning i privatlivet. Djäklar vilket liv det blev!

Jag fascineras av att media väljer att använda ord som ”månggifte”. Det är inte ett ord som används i förslaget. Förslaget går ut på att man ska få gifta sig och leva med vem man vill och hur många man vill. Det handlar om att individen själv ska få bestämma över hur de egna relationerna ska se ut. Inte staten.

Trots att media på senaste tiden haft fokus på polyamorösa relationer, dvs relationer som innefattar fler än två personer och som kan innehålla kärlek och sex mellan fler än två, väljer man att prata om ”månggifte”. Man väljer bort ord som polyamorösa äktenskap och flersamhet. T o m DN använder ordet månggifte (senast i gårdagens tidning), trots att de haft en hel artikelserie om just polyamori.

Varför?

Min känsla är att man använder sig av följande debattrecept:
  • En dos moralism (älska bara en person annars är du en slampa/opålitlig person/mansgris)
  • en skopa rasism (den grupp vi normalt känner till som har månggifte är ju muslimer)
  • rädsla för förändring (så här har det alltid varit och så ska det förbli).

Att ord är känsloladdade och skapar bilder vet vi. Genom att använda ord som månggifte skapar man en stereotyp bild – den patriarkale mannen med flera underdåniga kvinnor.

Det kanske är dags för motbilder? Motbilder som existerar inom polyamorin.

Det finns kvinnor som lever med flera män. Det finns konstellationer med triader – dvs en man, två kvinnor eller två män och en kvinna där samtliga delar både sex och kärlek med varandra. Det finns en oändlig mängd variationer av relationer som för de inblandade är kärleksfulla, nära och livsviktiga.

Men deras relationer räknas inte av pressen. Du ska älska en och endast en (förutom om det handlar om barn, vänner, släkt och föräldrar – då har vi helt plötsligt en förmåga att älska fler).

Personligen förstår jag inte varför ekonomi och kärlek behöver hänga ihop. Det borde vara ett aktivt val att bestämma med vem vi vill dela vår ekonomi.

Att staten genom äktenskapet kontrollerar vår ekonomi är ett förlegat sätt att se som är sammankopplat med ett äldre samhälle där äktenskapet var en ekonomisk överenskommelse i första hand.

Centerns förslag ligger i tiden. FI gick i bräschen med ett liknande förslag 2005 och då skrek löpsedlarna  ”FI vill ha bigami”!

Så varför pratar vi inte om vad innehållet i förslaget står för? Varför målas det upp en väldigt ensidig bild där journalister är dåligt pålästa, alternativt nonchalanta och använder ord som borde vara bortrationaliserade sedan länge?

Det är nästan så jag väntar på att någon ska börja använda ord som ”homofil” och ”onanist”. Ord som vi idag inte vill använda för att de visar på ett förlegat synsätt där man såg homosexualitet respektive onani som sjukdom och/eller moraliskt fördärv.

Jag väljer mitt liv och mina relationer. Dem ska staten ge fan i. 
Over and out.

Ps. Väntar med spänning på resten av Alliansens uppvaknande. Jag tror vi inom något år kommer se förslag på en annan äktenskapsbalk. Optimist? You bet. ds






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar