Att oroa sig för saker som ändå inte
går att styra är verkligen slöseri på energi och tid. Och ändå
gör jag det! Gång efter annan.
Nu har jag legat vaken åtskilliga
nätter och funderat över hur vi ska ordna boende till sonen i
Kiruna. Och jag har gjort allt man kan göra. Förutom att åka dit,
i klädd plakat och megafon och skrika: Ropen skalla- bostad åt
alla! Eller nåt sånt...
Jag har lagt ut förfrågningar på
facebook, köat i över ett år på Kirunabostäder, satt in annons
på blocket och läst andras annonser. Resultatet har varit minst
sagt nedslående. Så i förrgår kväll kom annonsen med stort A; 3
rok, centralt och med helt ok hyra. Kastade mig på telefonen och
ägarinnan berättade att hon hade flera som skulle se, vissa som
erbjudit att betala 3 månadshyror i förskott osv.
Tänkte jag då – Det är kört? Inte
en chans. Jag förklarade läget – son med kompis behöver boende
och så var jag bara jag. Och det funkade! Vi har liknande behov –
ägarinnan studerar, precis som sonen – samma tidsperioder och min
upplevelse är att vi kände förtroende för varandra. Trots att jag
gjorde klart att jag inte kunde betala mer än en hyra i förskott.
Sådär som är brukligt.
So far so good. Sedan kom det här med
andrahandskontrakt som ska godkännas av föreningen. Det torde inte
vara några som helst problem men jag känner ändå nervositet. Det
är bråttom – skolan börjar om en vecka. Resor ska bokas och
bagage ska packas och saker ska flyttas.
Vad gör jag då? Sover ordentligt så
jag orkar röja det som behöver röjas? Näe då. Jobbar till sent,
stupar i säng vid midnatt och vaknar efter några få timmar och tänker
på allt som måste göras. Allt som jag inte KAN göra förrän
inflyttningsdatum är helt bestämt. Dvs – jag måste vänta en
dag, kanske två. Bra där! Att ligga vaken på natten för något
jag ändå inte kan styra.
Ibland funderar jag över varför jag å
ena sidan är fullt övertygad om att allt i alla fall det mesta) är
möjligt samtidigt som jag oroar mig för struntsaker. Det känns
lite schizofrent.
Mindfulness. Jag undrar om man kan få
det inopererat i hjärnan? Gärna i chipform.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar