måndag 27 augusti 2012

Lek. Dödsallvarligt!


Som människor har vi ett behov av lek, lust och lite spänning. Vad vi upplever som spänning och lek kan skifta från person till person. För någon är det att titta på bingo-lotto (med eller utan egen bricka), för andra är det att byta jobb, hoppa fallskärm, spela datorspel, lajva,utöva sport eller flirta.

Vad är lek? Och varför förknippas den med barn och som något ”barnsligt”som vi egentligen kan vara utan? Lek som lyxartikel typ. Jag tror leken är livsviktig. Och att det finns en mängd olika sätt att utöva lek.

Leken kan användas för pröva olika världar. Som barn kanske jag leker: familj, tjuv och polis, kull. Nedkokat handlar den om olika roller och relationer. Hur förväntas en tjuv vara? En polis? En pappa? Ett barn? Olika roller, olika kläder, olika ageranden.

Sedan kommer då tonåren. En tid när man ofta gör allt för att inte leka av rädsla för att inte tas på allvar, inte få vuxenstatus. Fast visst innehåller tonårstiden en massa testande av olika roller? Vilket i sig är lek. En ganska allvarlig lek för att testa oss fram till vad som ska bli vårt vuxna jag. Vi prövar och omprövar våra föreställningar. I bästa fall pågår den processen som ett ifrågasättande av våra föreställningar livet ut.

Jag vet att sexualiteten spelade en viktig roll för mig för att bli definierad som vuxen. Idag undrar jag varför. Jag fick på många sätt ta ett vuxenansvar som ingen tonåring ska behöva ta beroende på att det fanns en missbrukare i familjen. Idag kan jag tänka att det var vuxet nog.

Tonårstiden var i sig en märklig mellanvärld. Å ena sidan skulle man som tonåring utforska ett område som man erfarenhetsmässigt hade noll koll på, samtidigt som man förväntades ”veta” allt. Sex är dessutom omgärdat av en massa föreställningar. I kvadrat. Och en sak visste vi, där i slutet av 70-talet att ”sex på riktigt” var penetration. En man penetrerade en kvinna. Punkt. Tillåt mig en liten gäspning här *gäsp*

Verkligheten var rätt trist mot alla kärleksnoveller som jag läste på den tiden. Själv blev jag av med den s k oskulden (som dessutom inte existerar) i baksätet på en ford och det var ungefär lika upphetsande som att operera bort tonsillerna utan bedövning. Men jisses vad jag kände mig vuxen!Så någon nytta gjorde väl den erfarenheten antar jag.

Det var först många år senare jag kom på att den första gången jag hade sex inte alls var då, utan betydligt tidigare. Men eftersom det inte var normativt, penetrerande sex räknades det inte. Ett försiktigt, trevande, spännande och sensuellt möte med en jämnårig kvinna fastnade inte i mitt medvetande som sex. Märkligt. Och så vanligt. Jag har åren igenom mött många män och kvinnor vars första sexuella trevande erfarenheten har varit just samkönad. Då är det ju inte sex! Eller?

Jag tror att sexualiteten ofta( i bästa fall) handlar om lust att utforska och är en del i processen att bli vuxen. Sedan kan jag önska att tonårstiden hade lite vidare perspektiv på relationer och sexualitet. Då hade jag kanske hoppat fordscenariet och gjort något mer kuligt.

Kontenta: lek är viktigare och allvarligare än man kan tro. Det kan handla om att ta reda på vem vi är och vem vill och kan vi vara. Här spelar våra normer och förställningar roll. Våga bråka med det ”självklara”!

För övrigt finns det lekforum som jag fullständigt älskar. Upplevelsefester som Wisbymaskeraden. Ett ställe där traditionella normer bryts och leken tar fart, bland unga som gamla. Vad sägs om ”magi” som norm? Vilken roll och vilka relationer vill du skapa i magins värld? Trollstav, drake eller blixt?

Jag tror jag vill vara farlig. För det verkar roligare än att vara snäll. I alla fall för en kväll. 

Ps: Bilden är gjord av Åsa Ardin Kedja. Gudinnebenådad konstnärinna på ön. ds



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar